Detaljer i terrängen

3/9-2011 Hus

Jag kommer att stoppa in en hel del detaljer i dioramat förutom alla Rb 68 komponenter. Jag vill både visa på det civila livet som pågick nära övningsplatser och lite typiska bilmodeller för tiden. Det fanns ju en hel del baracker ute i skogarna som tillhörde försvaret. Speciellt vanligt nära flygbaser.

Bild 150. En standardmodell från Faller som inte är helt olik en svensk FV barack. Fönsterluckorna var ofta för, men nu pågår övning så de är öppna.

Vid avtagsvägen till övningsområdet så ligger det en busshållplats i mitt diorama. Den var längre bort i verkligheten men jag ville testa att bygga en byggsats som gjorts i laserskuret trä. Fantastisk precision på delarna. Nu minns jag inte tillverkaren men har för mig att den är svensk. Ristat och skuret heter den. Fick hjälp av Håkan.

Bild 151. Alla delar lösgjorda med skalpell.

 

Busskuren var lite för bred så jag fick göra lite modifieringar för att göra en avkortad variant.

Bild 152. Den nästan färdiga mindre modellen med sittbänk och slitet trägolv.

Vid sjön Ommen så blir det en badplats med flera badande som har parkerat sina bilar och cyklar nära baracken. Vid badplatser brukar det finnas toaletter och här har jag gjort mitt andra bygge i laserskuret trä. Två hemlighus varav minst ett ska ha dörren på glänt som man brukar ha på landet.

Bild 153. Tillverkaren heter Master Creations, B.T.S. Byggsatsen finns t ex hos Modelljärnvägsspecialisten i Luleå.

Det blir en utmaning att hitta en sittande figur som kan konverteras till att ha byxorna nerdragna. Jag har satt ett hjärta på ena dörren enligt svensk modell då de Amerikanska utedassen hade stjärna för herrar och halvmåne för damer.

Bild 154. Självklart finns det både papper och en hög med tidningar.

5/9-2011 Förläggningstält

Robotkompaniet hade 12-manna tält för inkvartering. Att bygga tälten var en utmaning och jag har testat mig fram en del. Jag började med att studera bilder på tält och sen skissade jag lite och provade vinklar i ett bygge med kartong.

Bild 155. Stagen till tälten är en 0,4 mm ståltråd som är limmad i hålen i plywoodskivan.

Jag testade även olika antal skikt av pappersnäsduk och kom fram till att använda alla tre skikt som pappersnäsdukarna har gav en onaturligt bucklig yta som inte spänd tältduk har. Bästa sträckning gav att bara använda ett skikt. Pappersnäsdukarna klippte jag som tårtbitar och fäste sen med utspätt vitlim. Jag använde en mycket mjuk borste.

Bild 156. För att inte få en kraftig inbuktning mellan stagen så kompletterade jag med en tunn plastrod mellan stagen som jag limmade fast med snabbt cyanolim.

För att få bättre anslutning av den nedre delen av tältduken så gjorde jag ett litet klipp i den blöta pappersduken efter att takdelen var fäst. Viktigt att ha en riktigt vass sax. Anslutningen till tallriken vid kaminröret snyggade jag till med en skalpell efter att duken hade torkat.

Bild 157. Pappersduken får inte vara för skrynklig om den ska bli slät efter torkning.

Plywoodskivan som stagen är fäst i kommer jag att sänka ner lite i cellplasten i terränglådan så att det blir rätt höjd på tälten. Minns jag rätt så grävde man ofta upp lite jord och lade runt tältet. Första målningen gjorde jag med airbrush för att inte riskera ha sönder den tunna duken med en pensel.

17/9-2011 Att man aldrig lär sig!

Det gick inte alls bra med målning av pappersnäsduken. Färg döljer inte struktur utan tvärtom framhäver strukturen. Ett skikt var alldeles för tunt och det blev både en grov struktur och fula små partiklar när jag målade första tältet. Jag borde ha förstått att ytan inte skulle bli bra! När jag sen skulle måla gult på vägbommar och stolpar till trafikmärken så blev det bara grynigt och stopp i airbrushen. Gammal färg! En av de dagar då det bara var att ta en paus och syssla med annat.

Osäker på om det går att att få en ”snygg” tältduk, men jag gör ett försök med silkespapper som är både slätare och tätare än pappersnäsduken. Jag limmar silkespappret ovanpå med samma utspädda vitlim som tidigare. Bilden är direkt efter limningen där jag tagit varannan tårtbit i första omgången. Jag vet inte om silkespappret drar ihop sig lika bra som pappersnäsduken.

Bild 158. Silkespappret har ett litet klipp där vecket ska vara.

25/9-2011 Tält och detaljer målade

Jag är inte helt nöjd med tälten men har inte någon idé för för hur de ska kunna bli väldigt mycket bättre. Silkespappret drog ihop sig tillräckligt för att de återstående vecken och vågorna ska kunna se naturliga ut. Nu hade jag så stark pappersyta att jag kunde penselmåla tälten.

Bild 160. Tälten har fått lite olika färg då tälten kunde vara av olika ålder och slitage.

Till slut blev det 5 tält som jag tycker är OK att ta med i dioramat. Jag vet inte exakt hur många tält som ingick i ett kompanis krigsorganisation men kan tänka mig att det var ett 10-tal 12-manna tält. Vid övningar fanns det verkstads och mat-tält som jag misstänker inte ingick i krigsorg.

Bild 161. Alla tälten målade och lite vädring på 3 st.

Nu jobbar jag parallellt med terränglådan och alla detaljer. Jag satsar mycker på många olika detaljer och det tar lite tid med hantering och målning. På bild 162 ser du bryggan och båtarna som ska ligga i sjön. Under vägbommarna ser du några kabeltrummor som jag gjort av etsade rattar? som finns i olika storlekar hos Panzerfux Modellbau. Panzerfux har även taggtråd (etsad) som skulle passa vid ett motståndsnäste. Jag har ännu inte bestämt mig för om jag ska bygga ett motståndsnäste. Det var något som fanns i planerna men som inte påbörjades på någon övningsplats mig veterligt.

Bild 162. Tältlådor, ryggsäckar, kopplingsskåp, bord, bänkar, mm.

Toaletterna vid badet är klara. Båda med ”bemanning” som kan njuta av den fina utsikten över sjön. De nerdragna byxorna och kjolen har jag format med lite spackel som jag putsat med smärgelduk. De ursprungliga byxorna har jag helt enkelt skavt bort med skalpell.
Bild 163. Tid att sjunka ner i en god bok tills någon annan på dörren bankar.

Busshållplatsen är också klar med väntande passagerare. Jag har använt omålade figurer från Preiser som efter målning med mixade blanka och matta färger fått ett lager med matt klarlack. Det blir mörkt inne i utedass och busskur så jag har tvingats använda blixt rakt på för att insidan ska synas.

Bild 164. Bussen i antågande och dags att hitta pengarna.

18/10-2011 Några av de sista detaljerna

Jag var inte nöjd med mina staglinor till länkmasten och nu har jag både bytt ut pianotråden till tunnaste ”fluglina” (UNI-Thread W 8/0) och placerat ut fästena så vinkeln mot masten blir mer verklighetsnära. Klart för att limma fast kartongskivan i terränglådan. Med lite kartongbitar på rätt ställen så håller sig staglinorna spända. Skivan täcker jag med ett ojämnt lager lättviktsgips för att det inte ska synas någon skarv.
Bild 165. Rl-23 antenn på masten som bara höjdes precis över trädtopparna.

På en av bilderna med radarns antenn så syns mitt första försök till simulatormast. Då var mitt bildunderlag ganska dåligt och troligen på en tidig version av mast. Såg bara ut som en flaggstång. Bilder jag hittat senare visar att simulatormasten hade samma utforming som länkmasten med en trekantig rörkonstruktion. Dessutom hade den en utliggare för att underlätta resning och fällning. En operation jag aldrig var med på. Utliggaren syns inte på länkmasten. Kanske pga att länkmasten transporterades på taket till länkbussen och bara fälldes ner från taket?

Bild 166. Simulatormast med antenn som bara såg ut som en låda.

En nu försvinnande företeelse ska löpa längs med landsvägen. Dvs en stolplinje för teleledningar. Televerkets linje var den förbindelse som användes så länge den funkade. Både för tal och data. Allt för att minimera sändning med länk och avslöja läge på länken. Länken låg alltid en bra bit bort. Teleledningen upp till kopplingsskåpet på grupperingsplatsen var givetvis nergrävd. Telestolparna är från Faller (påse 20 st) och inte helt olika våra gamla svenska. Stolparna med fästen för isolatorer hade ganska verklighetsnära färg och det är lätt att falla för frestelsen att inte måla. Men då bedrar man sig för omålad plast ser alltid ut som just plast. Däremot tänker jag följa MJ-rallarnas råd att inte dra linor mellan stolparna. Det skapar bara problem med framtida hantering och dessutom så blir det riktigt krångligt med transporter och min delning av terränglådan. Skalariktig tråd skulle kanske ligga kring 0,02 mm i diam? Min fluglina är ca 0,06 mm.

Bild 167. Stolplinjen blir nog en av de sista komponenter jag monterar för att unvika problem med åtkomst.

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Staffan | Svar 06.04.2017 13.46

Förläggnigstälten, finns måttuppgfter i HO att få. Snyggt bygge.

Hasse 06.04.2017 14.27

12-manna tält. Diam 4,9 m, höjd 1,85 m, hörnkäppar 1,0 m. Bygger man diorama får man minska lite för att få plats. Just nu gör jag tält 1:72 och har diam 65 mm.

Roffe | Svar 10.06.2015 23.34

Hej
Jag sökte egentligen riktiga tält (riktiga stora tält) och tyckte att dina såg bra ut, tills jag såg att det egentligen var små kopior, he he bra gjort

Håkan | Svar 30.09.2011 11.20

Tillverkaren av hållplatskuren heter 'Ristat & Skuret'.

Hasse 30.09.2011 21.58

Tack, jag lägger till det i texten.
/Hasse

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

06.04 | 14:27

12-manna tält. Diam 4,9 m, höjd 1,85 m, hörnkäppar 1,0 m. Bygger man diorama får man minska lite för att få plats. Just nu gör jag tält 1:72 och har diam 65 mm.

...
06.04 | 13:46

Förläggnigstälten, finns måttuppgfter i HO att få. Snyggt bygge.

...
18.02 | 15:06

Hej,
Peter heter jag och driver organisationen Fortifikation-Väst (www.fortifikationvast.se). Har du en mejladress jag kan nå dig på?

Mvh Peter

...
05.09 | 18:58

Samlar figurer från alla tillverkare. T ex Preiser, Noch, Faller, Merten, Airfix, Pegasus, m fl. Undviker om möjligt figurer i vinylplast. Preiser är störst.

...
Du gillar den här sidan