Robotgruppcentral Rbgc

Nu kommer vi till själva centralpunkten i Rb68 grupperingen. Som du förstår jobbar jag en hel del parallellt med olika saker. Både för att få tid att fundera på lösningar men också för att jag tycker det är roligare att hoppa mellan snabba och mer utdragna moment. För både Rbgc och Brr utgår jag från en enkel (läs billig) typ av släp i modelljärnvägsskalan 1:87. Precis som med verkstadsvagnen kortar jag av släpen till rätt längd genom att ta bort en bit i mitten. Jag har alla lxbxh-mått på båda hyddorna. Jag tog Rbgc först då den är enklare än Brr som förutom den komplexa antennen även har nersänkt tak och försänkta hjulhus.

Tallriksslipen är utmärkt för att få plana ytor och räta vinklar på delarna. Men, man måste slipa mycket försiktigt för styrenplasten smälter nästan direkt. Det vinklade taket ordnar jag med profiler och spackel, på samma sätt som på motorelverken. Till Rbgc hör även två större skåp. Det största är en AC-anläggning och det mindre en motorgenerator. Ursprungligen placerades dessa skåp på marken precis som på bild 79. Med tiden fick dessa stå kvar på lastbilsflaket för att undvika ett kranlyft som bara tog tid och resurser (bild 84). Dock fanns det lyftok i beredskap enligt de bilder jag har.

Som jag har nämnt tidigare så testade jag silkespapper i st f pappersnäsduk som presenning på ljusslussen. Jag tycker det blev väl lite struktur på presenningen och det kan bero på att jag hade fel typ av silkespapper. Ljusslussen är gjord med plastprofiler som jag målade innan jag lade på silkespappret. Jag renskar pappret efter att det utspädda vitlimmet hade torkat.

Jag passade på att ordna okets vajrar (tunn sytråd) till lite naturliga ”vajerformer” med knappnålar innan jag penslade på samma blandning av vitlim.

Till målningen har jag kompletterat med ytterligare detaljer, bl a vevar på stödbenen. Även för relativt stora delar så fungerar det bra att sätta upp dessa på pinnar med häftmassa. Ljusslussen är penselmålad med en annan kulör (syns dåligt på bilden) än själva Rbgc. På mina bilder från sista övningen har presenningen en mycket ljus grön ton. Det var ett större antal kablar som anslöt Rbgc till alla lavetter och övriga enheter. Kablarna på bakre kortsidan har jag gjort med lackad 0,5 mm mässingstråd Nu återstår bara lite vädring och slangarna för till- och frånluft för AC. Hitta tunna slangar som är mycket böjliga blir samma utmaning som på lavetterna.

Avkortning av inköpt släp gick till på samma sätt som för Rbgc. Hyddan till Brr är mindre än Rbgc men mer arbetskrävande att bygga med urtag för hjulhus och antennen med sina 4 antenner (sändar, mottagar, stör och flygreferens). På bild 87 och 88 ser du också 3 små horn som är markrefererensantenner. Bakre hjulaxel har dubbla hjul för att bära den tunga antennen vid korta förflyttningar inom grupperingsområdet. Antennen sänktes då ner i ett halvhögt läge. Att lyfta på och av antennen med en vanligt hydraulkran var ett av de mer komplicerade momenten. Som du ser har jag lagt på ett lager färg för att kolla att skarven efter avkortningen inte syns.

Antennen är lite komplicerad och jag hade önskat mig mer bilder och några ritningsmått. Speciellt baksidan på antennen är mycket mörk på de flesta bilderna och det är svårt att se hur infästningar är konstruerade. Stora sändar och mottagarantennerna är gjorda av en delad pingisboll. För att vara riktigt perfekt hade jag önskat mig en lite större diameter på pingisbollar. Som du ser har jag målat en del antenndelar som jag inte kommer åt att måla med airbrush efter montering. Vita fläckarna är efter häftmassan. Hur skulle man klara målning utan häftmassa? Antenndelarna är gjorda i lite olika sorters plast (konen är i okänt material) varför jag använt snabbtorkande epoxilim vid montering.

Om du tycker att sändarantenn och mottagarantenn pekar i olika vinklar i horisontalplanet så är det helt enligt förebilden. Matningen med vågledarna är gjord så att antennerna inte har samma vinkel. Du kanske också ser sargen som dämpar sändarens strålning (mer än 3 kW på X-bandet)  in i mottagarantennen. Till höger på bild 91 och 92 ser du den blivande simulatorantennen på en mast. Som stagvajrar till simulatormasten har jag använt tunnaste tråden som används vid flugbindning. Den heter UNI-Thread W 8/0 (svart). Minns jag rätt är den gjord av nylon? Jag ska byta ut pianotråden jag använde till länkmasten till denna tråd som är betydligt närmare en skalenlig diameter.

Här har vi en färdigmålad Brr med antenn, ”svarta lådor” och kablar. I mitt tycke inte helt olikt förebilden. Självklart är man som byggare aldrig nöjd och jag skulle ändra en hel del proportioner och mått mellan många komponenter om jag gjorde om bygget.

På bild 95 skymtar du bakändan på Ltgb 941. Det var dragbilen till Brr och under presenningen låg antennen i sin antennbur under förflyttningar. Antennerna hade en avvikande grön ton jämfört med hyddan. Det flesta komponenter hade lite olika gröna toner beroende på olika färger fråm början och sen olika blekning. Simulatorantennen bestod bara av en avlång låda.

Nedan ser du Brr tillsammans med Rbgc. De stod alltid tillsammans fast med större avstånd förståss. Nu kommer den verkliga massproduktionen i mitt bygge. 8 st Robotlastbil 809. Till två st finns bara hytt då jag använde två chassi till Volvo-bilarna.